Kapitalmarknaderna på Internet behöver ett läslager.
Web1 gav oss läsrättigheter. Web2 låter oss skriva och bidra. Web3 lade till ägande genom tokens och protokoll.
Men här är haken: miljarder har investerats i decentraliserade skrivningar (konsensus, blockproduktion, datatillgänglighet) medan den verkliga arbetsbelastningen på internet är överväldigande läsning: hämtning av kontotillstånd, API:er, orderböcker och innehåll.
Pipe Networks uppdrag: ett internet som är öppet, snabbt och prisvärt.
Dagens webb går fortfarande på samma sätt som den gjorde 1994, byggd för nåbarhet, inte hastighet.
Äldre CDN:er som Cloudflare, Akamai och Google Cloud patchade detta med privata stamnät och massiva cacheminnen, men på bekostnad av avbrott, gatekeeping och uppblåst prissättning.